Grundläggande regelverk
När det gäller Lag & Rätt finns det olika sorters bestämmelser som ska efterlevas, med olika inbördes rangordning enligt nedan: 
- EU-rättsliga bestämmelser
- Svenska grundlagar
- Svenska lagar
- Förordningar
- Föreskrifter
- Allmänna råd
Bestämmelser på en underordnad nivå får aldrig stå i strid med bestämmelser på en överordnad nivå. Skulle så ändå vara fallet gäller den överordnade bestämmelsen. Grundlagar och lagar beslutas av riksdagen, som sedan kan ge regeringen i uppdrag att besluta om förordningar. Föreskrifter innehåller regler som av någon anledning inte är lämpliga att föra in i lag eller förordning (t.ex. på grund av sin detaljgrad) och utfärdas av en myndighet på uppdrag av regeringen. En myndighet kan också utfärda allmänna råd, som är ett slags tolkning av hur man kan uppfylla de krav som finns, förtydliga innehållet i desamma samt skapa en slags praxis. Allmänna råd är dock, till skillnad från övriga författningar ovan, inte tvingande; andra lösningar kan nyttjas om de kan visas ge lika bra eller bättre resultat.
Svensk räddningstjänst nyttjar sig framför allt av nedanstående grundläggande författningar.
Lag (2003:778) om Skydd mot Olyckor [LSO] (extern webbplats, öppnas i ny flik)
LSO styr en stor del av räddningstjänstens verksamhet. Det övergripande syftet med lagen fastslås i den första paragrafen, att ”i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor”. Skyldigheter fastslås såväl för enskilda som för stat och kommun. Lagen reglerar också t.ex. vissa delar av genomförandet av räddningsinsatser och kommunens arbete med förebyggande brandskydd.
Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor [LBE] (extern webbplats, öppnas i ny flik)
Också i denna lag fastslås det övergripande syftet i första paragrafen, att ”hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna”. I lagen ställs bl.a. krav på aktsamhet, utredning av risker, samt kompetens för den som ska hantera brandfarliga och/eller explosiva varor. Även tillståndsplikten fastslås liksom rättigheten för tillståndsmyndigheten att genomföra tillsyner över hanteringen.
Denna lag tillämpas på verksamheter där farliga ämnen förekommer i mängder som motsvarar eller överstiger de mängder som regeringen föreskriver, och som alltså kan medföra allvarliga konsekvenser vid en olycka. Lagen riktar diverse krav mot verksamheten, t.ex. vad gäller handlingsprogram för olycksförebyggande åtgärder och upprättandet av en säkerhetsrapport. Det hänvisas också till diverse regler ur Miljöbalken som är tillämpliga. Lagen är framför allt tillämplig för landets Länsstyrelser, men även kommunerna omfattas i vissa avseenden.
Lagens titel ger en god sammanfattning om vilka områden som berörs. Bland annat återfinns i lagen bestämmelser om analys, planering och övning, samt kommunens skyldighet att hålla en krisledningsnämnd som ska kunna träda i kraft vid extraordinära händelser.
Plan- och bygglag (2010:900) [PBL] (extern webbplats, öppnas i ny flik)
PBL är egentligen inte en lagstiftning som räddningstjänsten direkt kan tillämpa. Dock biträder VSR kommunens samhällsbyggnadsförvaltning som expert-instans just vad gäller brandskydd vid ny- eller ombyggnationer. VSR utgör även remiss-instans när nya detaljplaner ska antas.