Brandskydd enligt Lag om Skydd mot Olyckor (LSO)

2004 ersatte Lag (2003:778) om Skydd mot olyckor (LSO) tidigare gällande Räddningstjänstlag, och är den huvudsakliga nu gällande lagstiftningen som styr skyddet mot bränder och andra olyckor. I lagen klargörs vilka skyldigheter som åligger enskilda, kommun och stat.

För ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar fastslås skyldigheterna i andra kapitlets andra och tredje paragrafer, med tillägg i fjärde och femte paragrafen om det skulle röra sig om s.k. farlig verksamhet. Portalparagrafen fastslår att det

”i skälig omfattning ska hållas utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och att man i övrigt ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand”.

Det är alltså upp till den enskilde (ägare och nyttjanderättshavare) att hålla ett skäligt brandskydd. Räddningstjänstens roll i det hela är att tillsyna efterlevnaden av lagen, d.v.s. att det verkligen råder ett skäligt brandskydd, vilket framgår av 5 kap 1 §. För tillsynen har räddningstjänsten rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och andra anläggningar, liksom att få ta del av de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Skulle det finnas grova brister har tillsynsmyndigheten rätt att meddela de förelägganden och förbud som krävs för att LSO eller någon av dess tillhörande föreskrifter ska uppfyllas.