Is

En tur på isen en vacker vinterdag är lockande, men det gäller att vara försiktig.

Farorna kan undvikas om du lär känna isens svaga punkter, lär dig använda ispiken, lyssna och iaktta.

Tumregler att tänka på

  • Var aldrig ensam på isen.
  • Lämna aldrig barn ensamma vid eller på isen.
  • Ha alltid med dig isdubbar och annan säkerhetsutrustning.
  • Prova alltid isen med ispik om du är osäker.
  • Gå aldrig ut på en is om du inte är säker på att den håller – kärnis ska vara minst 10 cm tjock.
  • Nyis, våris, snötäcktis och havsis kan vara svaga.
  • Lär dig var isens svaga platser är; vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund och vindbrunn.
  • Gå istället för att åka spark då märker du tidigare att isen börjar braka.
  • Tala alltid om för någon var du är och när du tänker komma tillbaka.

Om isen brister:

  • Håll dig lugn.
  • Ropa genast på hjälp.
  • Vänd dig tillbaka i den riktning varifrån du kom. Om du kom på skidor, lösgör skidorna.
  • Söndra isen framför dig så långt det går.
  • Använd simsparkar så att du kommer i vågrätt ställning och dra dig upp på isen.
  • Hasa eller kryp tills du med säkerhet befinner dig på hållbar is.
  • Sök dig snabbt till värme.

Om någon annan behöver din hjälp

  • Handla raskt men inte så att du själv blir offer
  • Tag med dig ett lämpligt hjälpmedel som förlänger din arm, ett rep, en stång, en åra eller din rock.
  • Närma dig den nödställde i riktningen från bärande isen, kryp på alla fyra och åla de sista metrarna. När du hjälper den nödställda bör du ligga med benen utbredda för att utjämna vikten på isen.
  • Om ni är fler hjälpare kan ni bilda en kedja för att rädda.
  • Den som räddas ur vattnet bör skyddas från ytterligare nedkylning.
  • Om den räddade är medvetslös bör du försäkra dig om att personen får syre, skydda den mot fortsatt nedkylning.
  • En nedkyld person bör du röra synnerligen försiktigt. Massage, alkohol och en snabb uppvärmning kan leda till att hjärtrytmen störs.
    Larma 112 för snabb transport till sjukhus.

Om is

Isen bildas ofta i grunda vikar. Det kan finnas svagare områden längre ut och även så kallade vindbrunnar. Om det ligger snö på isen reagerar snön som isolering och fördröjer isens tillväxt. Isen är därför svagare under snöfläckar. Även vid stark kyla kan isen smälta under snön om vattnet är strömt. Den genomskinliga, hårda isen kallas kärnis. För att man ska känna sig säker på kärnis ska den vara minst 10 cm tjock.

I vårvärmen bildas lodräta porer i isen, som gör den synnerligen oberäknelig. Därför kan man inte ange säkra siffror beträffande isens bärförmåga. På våren kan isen brista under en fotgängare fast den är 30 cm tjock. Is som på morgonen har burit en fotgängare kan redan vid middagstid vara livsfarligt svag.
Isen lever! Den kan ändra sig från timma till timma, från meter till meter.

Sprickor i isen försvagar den med 40 till 75 procent.

Snöis är svagare än kärnis och består av frusen snösörja. Färgen är gråvit och vid töväder mjuknar den av saltvatten och är svagare än is av sötvatten.
Vattenståndet varierar i skärgårdar. Vattnet blir lätt strömt och i strandkanten bryts isen. Tidigare isbelagt vatten kan snabbt bli isfritt genom ström, vind och vågor.
Vårisen är speciellt förrädisk. Dagsmejan förvandlar den till kristaller. Under natten fryser den och blir stark. Efter någon timma på dagen släpper de sammanfrusna kristallerna och isen blir mjuk Där du gått ut på morgonen kan du inte komma tillbaka på dagen.